Nu i sommar går Torbjörn Sellersjö i pension efter drygt fyra decennier inom Armaturjonsson och Armatec. De senaste tjugofyra åren har han fokuserat på säkerhetsventiler och få, om någon, vet mer om den produktgruppen. Men karriären har också innehållit en hel del annat. Vi tog chansen att prata med Torbjörn så här inför nedräkningen.
Jo tack, överlag bra men visst är det blandade känslor. Jag har aldrig längtat efter att sluta jobba, utan gillar det jag gör. Samtidigt bestämde jag mig för ett par år sedan att jag skulle lämna med flaggan i topp. Nu var det ett bra läge att göra det. Jag har två ambitiösa kollegor, Mia Höök och Hampus Helgegren, som precis som jag brinner för säkerhetsventiler från LESER och som står redo att ytterligare utveckla den affären.
Roligt att du ställer just den frågan. Vi som organisation har representerat LESER sedan 1950-talet. Bolaget är familjeägt och grundades för över 200 år sedan. Nuvarande ägaren Martin Leser hörde nyligen av sig till mig och tackade mig för alla fina insatser jag gjort under åren. Sedan blev jag inbjuden till en avtackning vid deras huvudkontor i Hamburg. Det värmde. När jag tog över rollen som ansvarig för LESER-sortimentet i slutet av 90-talet efter en person med lång erfarenhet men som hastigt lämnat bolaget var de lite oroliga. Men det gick ju bra och den här gången behöver de inte känna någon oro: Mia och Hampus följer med på resan till Tyskland och kommer att bli väl introducerade.
Året var 1982 och jag var 22 år gammal. Jag hade läst till VVS-ingenjör på gymnasiet, gjort lumpen och jobbat som rörläggarlärling i ett år på Lindholmen. Efter militärtjänsten sökte jag en rad jobb och fick till en intervju med Lars Genberg på Armaturjonsson. Jag ringde gång på för att kolla om jag hade fått jobbet, och till sist gav han med sig. Skämt åsido, Lars och jag kom bra överens redan från start och han såg förmågor i mig bortom själva utbildningen vilket jag uppskattade. Inget fel med utbildning, men hur du är som person är också viktigt. I avdelningen Värme/Instrument var mixen perfekt med produktarbeten, marknadsföring och intern såväl som extern support och teamkänslan var enormt bra.
Jag trivdes redan från start. Inledningsvis arbetade jag mycket med expansionskärl och fjärrvärmeventiler. Sedan blev det värmeväxlare för hela slanten i nästan ett årtionde.
1992 gick jag över till industriavdelningen som produkt- och marknadsansvarig, med specialistområden som skjutspjällventiler, industribackventiler, gasarmaturer och kondensatavledare och extra påläst i branscherna kemi, anläggningsbygg och energi. Därefter blev det säkerhetsventilerna. Tidigt 1990-tal studerade jag också kvällstid till marknadsekonom på IHM. Det tog två år och var stentufft men väldigt givande. Något av det viktigaste är att ha genomtänkt marknadsföring och försäljning, både med kort och långt sikte - det är avgörande om det ska bli bra affärer.
Även min ”vapendragare” Jens Helgegren var med på samma utbildning. Samma fina utbildning som även Berndt Öjeborn gjorde - den tredje i en trio som följts åt på jobbet i över 40 år.
På vissa områden, ja. För att ta ett exempel: De senaste åren har teknikutvecklingen i samhället fullständigt exploderat. Förr kanske man skickade ett fax, och eftersom det var ganska krångligt och tidsödande att faxa tänkte man över exakt vilka bilder man ville skicka. Det underlättade för mottagaren. Enkelheten med modern informationsteknik gör att det ibland uppstår ett överflöd av information. Om det är lika enkelt att skicka alla tillgängliga bilder, så varför inte göra det? Men till sist måste ändå någon hantera informationen. Du tror att du spar tid men kanske förlorar du i stället tid. Med det sagt var naturligtvis inte allt bättre förr. Och självklart ska vi välkomna ny teknik.
Jag vet inte riktigt. Jag har redan gjort så många saker i mitt liv – dykt, åkt utför, varit reseledare och skidguide i Alperna, tävlat i biljard på elitnivå, varit aktiv i jakthundskretsar med egen hund Santos (Gordon Setter), kört motorcykel och haft ett coverband. Hus och trädgård tar sin tid, och jag har några hönor hemmavid som pockar på uppmärksamhet, så jag behöver inte vara rädd att gå sysslolös. För en tid sedan tog jag upp mitt tävlande i biljard igen, och funderar på att återigen skaffa hund som kanske går att dela med mina utflugna barn. Vi får se var det landar. Just det, jag kan ju alltid putsa lite till på och ta en sväng med min Ford Mustang. Ja ja, det ger sig.
Jag önskar förstås att alla får leva ett lyckligt och hälsosamt liv. Gör bra saker och se till att du har ett roligt och givande arbete – det gör att du också mår bra som person. Jag kommer förstås att sakna alla kunder, leverantörer, branschfolk och kollegor. Sedan finns det också många jag saknar som redan har gått i pension. Det blir så efter en lång karriär inom en viss bransch och på en och samma arbetsplats. Se till att du trivs. För det har jag gjort.
